Fuktskador i hus med enstegstätade putsfasader på regelväggar förekommer i stor omfattning (Hansén & Jansson 2015). Skador har uppstått i uppreglade ytterväggar som är isolerade på utsidan med mineralullskivor eller cellplastskivor som sedan putsas. Denna konstruktion är idag känd för att vara känslig för fukt.

Systemet med puts på isolering kommer ursprungligen från Tyskland där det utvecklades under 50- och 60-talet för att tilläggsisolera befintliga hus med murad stomme. Senare under 70-talet när energikrisen drabbade världen började man i Sverige att tillämpa den tyska metoden för att tilläggsisolera svenska hus byggda med en stomme av lättbetong och tegel. Erfarenheterna från denna typ av utvändig tilläggsisolering visade sig vara mycket goda.

I Nordamerika introducerades först det system som påminner om dagens enstegstätade putssystem på träregelväggar under 70-talet och kallades för EIFS, Exterior Insulation Finishing System. Senare under 80-talet började systemet ifrågasättas i Nordamerika eftersom väggarna med systemet uppvisade fuktskador. Efter utredningar och kartläggningar kring problemen monteras idag i Nordamerika ett tätskikt mot trästommen före isolering och enstegsputs appliceras och detta ger en lägre fuktbelastning på väggen än traditionella enstegsputsade fasader.

I Sverige och Europa använde man enstegstätade putsfasader från början av 80-talet. I Europa kallades systemet ETICS, External Thermal Insulating Composite System.

Ytterväggen med fasad på ett hus med enstegstätad puts är uppbyggd med en vanlig välisolerad träregelstomme (Hansén & Jansson 2015). Utanpå regelstommen fästs en vindskyddsskiva som tex kan vara en gips med kartongpapper eller en spånskiva. Direkt mot denna skiva monteras sedan ett isoleringslager utvändigt som kan bestå av antingen en cellplastskiva eller en mineralullsskiva. Utanpå denna skiva putsas sedan fasaden direkt på isoleringen.

Både cellplast och mineralull är bra underlag för putsning. Skillnad mellan cellplastskivan och mineralullsskivan är att mineralull har en ånggenomsläpplighet som är ca 10 gånger större än för cellplast [dvs mineralullen har lättare för att ”andas” och släppa in och ut fukt i väggen]. Varken cellplast eller mineralull suger vatten kapillärt men vatten kan oftast rinna genom materialen (beror dock av densiteten) vilket gör att isoleringen kan verka dränerande men samtidigt som allt vatten inte kan ”rinna ut” och måste torkas ut genom diffusion [ångvandring ut genom fasaden].

Cellplastskivor krymper aningen efter tillverkning, vilket gör att om de monteras för snabbt efter tillverkning finns risken att de kan krympa i väggen, orsaka sprickor i fasaden och där igenom läckage.

Vindskyddet i en enstegstätad putsvägg består av skivan som sitter mellan regelväggen och putsbäraren (isoleringen). I hus byggda före 2007 är kartongklädd gips vanligaste vindskyddsskivan.

I princip innebär alla infästningar och genomföringar i fasaden en risk för läckage vid regn (Hansén & Jansson 2015). Risken för läckage blir mycket stor om det är en fasad som är väderutsatt i kombination med dåligt, slarviga eller felmonterade detaljer.

 

Ytterväggshörn nämner Hansén & Jansson (2015) som en vanligt bristande punkt med många utförandefel. Bristerna vid vägghörnen går inte se okulärt, men friläggning har visat att nästan alla undersökta ytterväggshörn är felgjorda vilket innebär risk för läckage och skador. De vanligaste bristerna är glipor mellan skivorna och/eller att putsbruk finns mellan isoleringsskivornas skarvar.  Författarna skriver också att ytterväggshörnen nästan är omöjliga att rätta till utan att riva och göra om dem.

Balkar och andra genomföringar i fasaden tätas ibland utvändigt med en plastisk fog för att få genomföringen tätt. Denna fog tenderar att spricka och orsaka läckage in i fasaden.

Infästningar som görs när fasaden byggs tenderar att vara tätare än infästningar som görs i efterhand som tex infästningar för markiser. Markiser har extra stor risk för läckage eftersom vindens belastning en utrullad markis utsätter infästningarna i fasaden för ett stort moment vilket skapar en rörelse som ökar risken för att fogen ska gå sönder och börjar läcka.

Fönster som inte är avsedda för enstegstätade fasader har i flera fall använts och där uppstår läckage runt fönstren in i fasaden. Vanligtvis är det svårt att åtgärda felmonterade fönster i efterhand utan att genomföra en lokal friläggning av fasaden runt fönstren.

En enstegstätad vägg innebär att vindtätning och regntätning sker i samma skikt av väggen (Hansén & Jansson 2015). Detta är vanligt i tex homogena lättbetongväggar eller murade massiva tegelväggar. Om vatten läcker in genom det täta skiktet brukar inte fukten orsaka några skador eftersom dessa material tål viss uppfuktning.

I en tvåstegstätad vägg är regntätning och vindskydd åtskilda skikt. Skikten skiljs åt med en luftspalt. Ett exempel på detta är en träfasad, där fasadbrädorna sitter på en glespanel som bildar en luftspalt eller en putsad vägg med en luftspalt bakom putsskiktet. Fasadbrädorna/putsskiktet utgör vattentätningen som skyddar konstruktionen från regn. Innanför luftspalten sitter ett vindskydd som ska förhindra kall luft från att blåsa in i isoleringen. Notera att vindskyddet inte är en ”lufttätning” i denna typ av vägg. Väggens lufttätning är plastfolien [ångspärren] som sitter på insidan av träregelväggen.

Att ha en luftspalt i ytterväggen leder till att det i princip är samma tryck utanför fasaden som inne i luftspalten. Tryckfallet på ytterväggar sker således längre in, mestadels över vindskyddet, innanför luftspalten, detta innebär att inget [betydande] tryckfall sker över fasadbrädorna/putsskiktet där regnet rinner [vilket resulterar att inget fritt rinnande vatten kan råka ”pressas/sugas” in i konstruktionen då fasadens yttre del har samma tryck på ömse sidor]. Luftspalten fungerar också som en dräneringsspalt om vatten skulle tränga in genom fasadbrädorna.

I en enstegstätad putsad fasad [på regelstommar] är utförandet enligt första principen, ett tätt skikt som står för både vindtätning och regntätning. Finns det en liten spricka eller en dåligt utformad infästning och vatten kommer rinnandes längs fasaden samtidigt som det blåser [tryckfall över fasaden] så kan vattnet pressas in i fasaden. Detta eftersom huvuddelen av tryckfallet mot en enstegstätad vägg tas av samma skikt som vattnet rinner mot. Små otätheter har visat kunna ge stora läckage i dessa fasader. För att få en fasad att hålla tätt bör ytor som kan bli blöta åtskiljas från skiktet där det betydande tryckfallet över ytterväggen sker [med andra ord en tvåstegstätad konstruktion].

Provningar utförda av SP av fasader visar att hela 80-100 % av tryckfallet över en fasad sker över putsskiktet på en cellplastputsad enstegsfasad.

Uttorkning av uppfuktade fasader går mycket snabbare om det finns en luftspalt (Hansén & Jansson 2015). För en lokalt uppfuktad yta med luftspalt bakom är uttorkningstiden inom en vecka. Vid beräkningar av puts på isolering utan spalt låg torktiden för en cellplast putsad vägg på 20-75 gånger så lång tid som en vägg med luftspalt. 

En mineralulls putsad vägg utan luftspalt låg på 4-15 gånger längre uttorkningstid än en vägg med luftspalt. Således har en putsad vägg på mineralull en uttorkningstid som är 5 gånger snabbare än en vägg putsad på cellplast. 

Hansén & Jansson (2015) skriver i sin rapport att skador i cellplastfasader och mineralullsfasader är ungefär lika vanligt men att undersökningar på skadade hus visade att fasader med cellplast normalt sett hade större och mer omfattande skador än putsade väggar på mineralullsskivor. Skadorna i enstegstätade fasader varierar ofta mellan lokala läckage till omfattande missfärgningar och eller rötskador.

Material som är fuktkänsligt och som utsätts för fukt under tillräckligt lång tid kan komma att få skador i form av mögel och röta (Hansén och Jansson 2015). För tex gipsskivor i ytterväggar med en temperatur på mellan 10 och 20 ˚C sker ytpåväxt av mikroorganismer inom några dagar eller veckor. Eftersom en stomme/fasad ofta håller en temperatur på ca 10 ˚C kan läckage i fasaden snabbt ge skador. Villaägarnas riksförbund (2018) skriver att många fall av skador i dessa fasader har upptäckts i Skåne och på Västkusten, vilket sannolikt beror av att dessa geografiska platser har förhållandevis mycket slagregn. Även milda och fuktiga vintrar tros påverka och ge mögeltillväxten ett mer gynnsamt tillväxtklimat här.

Det är inte säkert skador som dessa innebär någon större risk för husets konstruktion, men på sikt kan dessa skador påverka husets inomhusmiljö genom att avge emissioner och lukt mm (Hansén & Jansson 2015). Vissa personer kan få problem av en påverkad inomhusmiljö medan andra i samma miljö är helt fria från besvär. Det ska nämnas att inuti byggnader är det oftast ett svagt undertryck vilket gör att ämnen, partiklar och dofter kan sugas in till bostaden genom otätheter i väggen. Eftersom samband mellan hälsa och dessa företeelser idag är okända ska försiktighetsprincipen tillämpas och därmed ska inte mögel- och fuktskador accepteras i byggnadsdelar.

Fuktmätning av gipsskivan
Genom att borra små hål kan [fukttekniker] få indikationsvärden om skivan bakom den putsade isoleringen är påverkad av fukt (Hansén och Jansson 2015). Det ska dock nämnas att dessa mätningar bara är en ögonblicksbild av fasaden [i just denna punkt]. Ett förhöjt mätvärde bör tolkas som att fukt kommer in i fasaden men säger ingenting om det lett till skador eller kommer leda till skador. En mätning utan ”onormala” värden behöver inte heller betyda att väggen är utan skador, det kan bero på att väggen fuktmätts efter en torr period där väggen hunnit torka ur eller fukten omfördelats i väggen. Bästa mätningarna sker efter en period med regn och blåst. Det är lämpligt [vid skadeutredningar] att komplettera mätningar med att frilägga väggen på ett par ställen för att undersöka den.

Hansén och Jansson (2015) sammanfattar tre punkter kring vad som bör vägas in för ett hus som redan byggts med denna fasadtyp. De är:

1) Om inga tecken finns kring läckage eller skador kan väggen lämnas orörd men bör följas upp regelbundet. Eventuella otätheter måste åtgärdas på ett lämpligt sätt.

• 2) Om det visar sig finnas skador lokalt kring anslutningar/detaljer som är otäta kan åtgärder begränsas lokalt kring dessa punkter. Fasaden och väggen saneras i de drabbade punkterna och återställs sedan med utprövade metoder för enstegsfasader. De ställen där otätheter finns eller som har utförandefel måste dessa åtgärdas för att inte få framtida läckage eller skador. Efter ingreppen och reparationerna bör en givare inmonteras och följas upp med avläsning under minst två år.
• 
  
• 3) Har en fasad drabbats av omfattande läckage och/eller skador krävs större åtgärder av fasaden. Hela fasaden bör avlägsnas, saneras och åtgärdas på samma gång. Beroende på val av hur konstruktionen byggs upp igen kan givare behöva monteras in för att följa upp fasaden.

I de fall där hela fasaden rivs skriver Hansén & Jansson (2015) att det kan övervägas att istället bygga en fasad med ventilationsspalt då dessa fasader är betydligt säkrare.

I en nyhetsartikel från 2015 går det att läsa att SP undersökt ca 75 byggnader som haft fuktproblem med enstegstätade fasader och som reparerats (Nohrstedt 2015). Tyvärr kunde SP konstatera att samtliga byggnader efter reparationerna återigen drabbats av läckage. SP kunde också konstatera att försök från fastighetsägare att reparera/täta genomföringar och svaga punkter med utvändig fogmassa inte har fungerat tillfredsställande.

Idag
Idag räknas enstegstätade putsfasader [på trästommar] som en av de största skandaler i byggsverige (Blom Westergren 2019). Villaägarnas riksförbund varnade 2019 för att en ny skandal kan vara på väg att hända igen i Sverige. Nu finns det nämligen så kallade ”dränerade enstegstätade putsfasader”. Dessa nya fasader har fortfarande en risk för mögel och marknadsförs [tyvärr] ibland som tvåstegstätade. Den dränerade enstegstätade fasaden är bättre än den odränerade enstegstätade fasaden men den är långt ifrån lika bra som en tvåstegstätad fasad. Villaägarnas riksförbund gjorde en undersökning av dränerade enstegstätade fasader som visade att de också är bristfälliga varför Villaägarna tror det blir svårt för byggbolagen att bygga dessa fasader utan att behöva ta ansvar för bristerna.

I början av 2016 efter domen som dömde ut enstegstätade fasader i Svedala (byggda av Myresjöhus) svarade byggföretaget PEAB att de använder en modifierad typ av enstegstätad putsfasad och att de inte tänker byta byggteknik i de hus de bygger (Nohrstedt 2016 a). Anders Jansson på SP säger dock i samma artikel att de modifierade enstegstätade fasaderna ser bättre ut men inte är tillräckligt bra. Efter domen i Svedala meddelade däremot byggbolaget JM att de slutar använda enstegstätade fasader (Nohrstedt 2016 b).

Slutsatser

För att en enstegstätad putsfasad ska få goda förutsättningar att klara sig måste detaljer vid anslutningar och genomföringar göras på rätt sätt, material som används måste vara hållbara och själva utförandet av entreprenörerna måste kvalitetssäkras på plats (Hansén & Jansson 2015).

Undersökningar av befintliga fasader visar att om entreprenören inte följt monteringsanvisningarna och monterat vädertätningar på rätt ställen har denna typ av konstruktion i princip ingen chans att fungera tillfredställande.

Hansén & Jansson (2015) sammanfattar sin rapport genom att skriva att:

”De erfarenheter som redovisas i denna rapport (gäller både skadeutredningar och inventeringar) visar att det är svårt att få till en fuktsäker konstruktion. En enstegstätad putsad fasad med regelstomme är mycket svår att få tillräckligt tät även om man följer dagens monteringsanvisningar och använder t ex fogbandstätningar.

Anledningen är att även mycket små otätheter eller brister kan ge förhållandevis stora läckage, speciellt i väderutsatta lägen. Således är ”slarvmånen” liten för denna typ av konstruktion. I det fall man inte följer aktuella monteringsanvisningar och monterar vädertätningar på rätt ställen har konstruktionen i stort sett ingen chans att fungera tillfredställande.

De indikationsmätningar som utförts visar på omfattande läckage. Antalet objekt som helt saknar fuktindikationer är lätt räknade. Byggnadens läge i förhållande till väder och vind samt utförandet på fasadernas detaljer vid anslutningar och genomföringar är direkt avgörande för risken för skador.”

Av de hus som undersökts av Hansén & Jansson (2015) är det få som inte uppvisar fuktskador i fasaderna. Ska ett nytt hus uppföras eller ett hus med enstegstätad putsfasad på trästomme renoveras bör ett system väljas som är provat och utvärderat med godkänt resultat. I första hand bör ett tvåstegstätat fasadsystem väljas före ett enstegstätat.

Uppföljning och kvalitetskontroller vid ombyggnad av fasaden efter skador inträffat är mycket viktig. Även vid nybyggnationer rekommenderas uppföljning och kvalitetskontroller. Genom att välja byggsystem som är ”P-märkta” innebär att detaljer och byggsystemets prestanda som helhet har blivit kvalitetssäkrade av SP.

Hansén och Jansson (2015) drar slutsatsen att rent generellt behövs en kompetenshöjning i branschen om dessa fasader då många fasader haft uppenbara brister som besiktningsmän borde kunnat upptäcka.

Blom Westergren, E. (2019). Villaägarna varnar för ny byggskandal hos putsfasader. https://www.byggahus.se/villaagarna-varnar-for-ny-byggskandal-hos-putsfasader [2021-03-08].

Hansén, M. & Jansson, A. (2015). Putsade enstegstätade regelväggar. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Nohrstedt, L. (2016a). Peab fortsätter med enstegstätning, NyTeknik, 14 januari. https://www.nyteknik.se/nyheter/efter-domen-jm-slutar-med-fuktdrabbad-fasad-6531954 [2021-03-08].

Nohrstedt, L. (2016b). Efter domen: JM slutar med fuktdrabbad fasad. NyTeknik, 15 mars. https://www.nyteknik.se/nyheter/efter-domen-jm-slutar-med-fuktdrabbad-fasad-6531954 [2021-03-08].

Nohrstedt, L. (2015). Enstegstätade fasader läcker trots lagning. NyTeknik, 25 november. https://www.nyteknik.se/bygg/enstegstatade-fasader-lacker-trots-lagning-6343434 [2021-03-08].

NyTeknik (2015). Villaägarna får rätt om putsfasader mot Myresjöhus, 22 december. https://www.nyteknik.se/bygg/villaagarna-far-ratt-om-putsfasader-mot-myresjohus-6342955 [2021-03-08].

Villaägarna (2018). Enstegstätad fasad – så undersöker du ditt hus, 13 augusti. https://www.villaagarna.se/radgivning-och-tips/inomhus/mogel/enstegstatad-fasad—sa-undersoker-du-ditt-hus/ [2021-03-08].