CAC Kunskapsbank

CAC Kunskapsbank

Hej och välkommen till CAC´s Kunskapsbank. Här kan du läsa om olika riskkonstruktioner och vad som är bra att tänka på med olika typer av hus. Passa också på att ladda ner en bra checklista med frågor och punkter att kontrollera vid en husvisning.

Kunskapsbanken är under uppbyggnad och växer sig starkare och större för varje dag som går. Hoppas du uppskattar informationen som ligger här. Alla texter är skrivna av Carl Andersson och komplett källhänvisning finns efter varje ämne. CAC har upphovsrättsskydd på skrivna texter och inga återskapanden av texter är tillåten utan författarens medgivande. Plagiat kommer behandlas under den svenska Upphovsrättslagen (SFS 1960:729).

Väl mött!
/Calle

Innehållsförteckning Kunskapsbanken

Checklista för husvisning

Här finns en bra checklista att skriva ut och ta med på visningen. Checklistan tar upp bra saker som kan vara klokt att fråga mäklaren samt att kolla upp själv redan under visningen innan en vidare köpprocess och budgivning inleds.

Checklista för husvisning
Ladda gratis ner din checklista som du kan ta med på din nästa husvisning

Uteluftsventilerad krypgrund

Ventilerad krypgrund liknar en torpargrund men är en modernare version med andra material och andra metoder (Nilsson 2005). Efter att den ventilerade krypgrunden introducerats på 50-talet i Sverige kom den att bli en vanligt förekommande konstruktion under ett par decennier. Relativt snart efter användingen av ventilerade krypgrunder inletts uppdagades att konstruktionen hade problem men ansågs då fortfarande vara ett bra alternativ till platta på mark. Många forskningsinsatser har under de sista decennierna lett till en utvecklad ventilerad krypgrund både byggtekniskt och fukttekniskt.

Det utomhusluftventilerade fundamentet fungerar genom att ta ut utomhusluft genom ventiler i fundamentet (Nilsson & Harderup 2003). Golvbjälkarna från huset är helt isolerade, vilket innebär att väldigt lite värme från huset kan komma till botten, vilket har resulterat i att utrymmet under huset blir kallare.

Det ventilerade kryputrymmet har ofta ett högt fuktstillstånd med risk för mögeltillväxt på organiskt material (Sandin 2010). I allmänhet bör det alltid antas att det finns 100% relativ fuktighet i jorden. Fukttillskott i krypområdet kan komma från flera källor, men främst från jord, byggfukt och utomhusluft.

Jordfuktighet kommer från den öppna markytan i grunden genom indunstning eller genom kapillärt stigande vatten genom grundväggen. Några enkla åtgärder för att minska fuktbelastningen från marken är att skydda grundväggen mot fukt och att lägga en plastfolie på marken.

Byggfukt transporteras ut genom ventilerna efter byggandet. I vissa fall kan en avfuktare krävas efter konstruktionen.

Utfällning måste förhindras från att komma in i kryputrymmet. Dränering måste finnas tillgänglig, marken måste luta ut från huset och ett fungerande takavlopp är viktigt. Utfällning tränger ofta ner till marken när det är blåsigt (Nilsson & Harderup 2003)

External humidity can cause major problems with ventilated crawl spaces (Sandin 2010). During the winter months, the space under the house cools down and the ground becomes cold. The ground has good heat capacity, which means that it retains the cold for a long time and takes time to get warm when summer comes. During the spring, the air becomes warmer and can carry more moisture. The creeping ground valves take in the moist spring air, which is also warmer than the creeping ground, which leads to cooling of the outdoor air. A cooled air can carry less moisture and a result of this cooling is a risk that condensation can precipitate on the underside of the floor and a great risk of condensation on the ground.Contradictively enough, the problem is thus exacerbated by increasing the ventilation of the foundation under these conditions as this leads to more humid air being led in which condenses and precipitates as water in the foundation. In winter, the crawl space is on the contrary warmer than the outdoor air due to the ground being heated during the summer. The outdoor air is cold, which means that it can carry less moisture and is therefore drier. Winter thus provides a favorable condition for the creeping ground.

The steam content only from the outdoor air that is ventilated into the ground is sufficient to achieve critical moisture levels in the crawl space (Nilsson 2005). Any additional leakage with moist air from the home and any ground moisture makes the situation in the crawl space even worse. Regardless of whether condensation is formed in the ground, the high relative humidity (RH) means that the risk limit for when microbial growth can occur has been exceeded. Microbial growth requires an RF of at least 70%. Floors of concrete and lightweight concrete can also be affected in a crawl space at high humidity as reinforcement begins to corrode at about 85% RH. In lightweight concrete, the corroded reinforcing bars blow away the outermost layer and the corrosion can accelerate.

Without any moisture addition from soil moisture, the relative humidity (RH) of the air in the crawl space is about 90% during the summer (Sandin 2010). In addition, if there are other moisture supplements, the relative humidity in the crawl space will be even higher and a relative humidity of 100% RH is not uncommon during parts of the year in a crawl space, which is why it is considered a risk structure.

Evil odors can occur in a crawl space for various reasons but do not always cause problems indoors, but leakage from the ground into the home is always present and the natural thermals and their pressure difference that occurs between the ground and the house means that the crawl air is sucked into the home (Nilsson 2005).

Skillnaderna i antalet fall med problem i krypområdet varierar över hela landet (SVT 2008). Ungefär var tredje undersökta svenska hus är byggd på ett kryputrymme. En sammanställning av ungefär 2 100 överföringsinspektioner visar att upp till 300 000 hus, mer än varannan med kryputrymme, kan ha fuktskador. Av de undersökta husen hade 55% någon form av skador orsakade av fukt eller mögel. De mest drabbade i Sverige är de västra och södra delarna av landet. I södra Sverige innebär den kortare vintern en kortare torkperiod för kryperytan och bland de inspekterade husen hade 67% fukt- eller mögelskador.

Riskperioden för krypmarker är längre i södra Sverige (Nilsson & Harderup 2003). Jämfört som ett hus i Sturup mot Bromma har huset i Skåne en 1-2 månaders längre period med hög fuktbelastning.

Här är ett par förslag på ändringar i genomsnittsutrymmen som forskning har utvecklat. Observera att åtgärderna inte passar alla villkor. För åtgärder bara för ditt hus, kontakta ett kompetent befuktningsföretag för lösningsförslag.

Mekanisk ventilering av en fundament kan skapa fler problem (Padt 2003). Tilluftsventilation skapar ett övertryck i kryputrymmet, vilket kan minska förångningen av marken. Nackdelen är att luft kommer att tvingas in i hemmet och ta med sig otäcka lukt om krypningsutrymmet inte är helt fritt från föroreningar eller mikrobiell tillväxt.

Uppföljning är viktig för att veta om åtgärder som genomförts verkligen fungerar (Nilsson 2005). Nilsson påpekar att det är viktigt att en specialist är involverad under den tid åtgärderna genomförs så att utförandet inte helt överlåts till en entreprenör. Entreprenören är förmodligen inte så specialiserad på fuktområdet och har förmodligen inte samma kunskap om fuktmekanismer som en specialist.

Frånluftventilation i ett kryputrymme skapar ett grundläggande undertryck som kan förhindra luft och lukt från att komma in i hemmet, men tester har visat att negativt tryck i princip är svårt att uppnå på grund av läckor, varför en stor fläkt skulle behövas som drar mycket energi (Padt 2003). Ett negativt tryck i källaren innebär också att husets fuktiga luft sugs ner genom golvet, vilket ger ytterligare fukt i källaren. Frånluftventilation som skapar undertryck har varit nära standardrekommendationen från Small Injuries House Board, vilket har den bieffekten att stiftets ventilation ökar.Ett enkelt system med en frånluftsfläkt och jämnt fördelade ventiler har visat sig fungera bättre än komplicerade kanalinstallationer.

Att installera variabel ventilation som anpassar flödet under årstiderna har visat sig ha en viss effekt som minskar risken för mögel.

In bases that are self-drawn, better ventilation has been achieved by simply cleaning valves or inserting more valves. Simulations show that it is possible that for a crawl space that shows a low ventilation flow, a moderate increase in the flow can reduce the risk of mold. It should be pointed out, however, that the study showed that through increased ventilation alone, it is not possible to eliminate the risk of mold.

Ground cover that reduces evaporation from the ground is another measure. A well-laid plastic foil on the ground reduces the risk of mold as it removes a source of moisture. When the foil is laid out, the ground should first be cleared and laying out a foil is considered to be the first measure for a moisture-damaged crawl space. In older literature, it was stated that the plastic foil should be terminated 5-10 cm from the foundation wall so that condensation water on the wall can flow into the ground and not onto the plastic Sandin (2010). However, this is incorrect as a gap towards the ground along the foundation wall significantly increases the relative humidity in the foundation. The plastic foil must be laid with a 500 mm overlap (Nilsson & Harderup 2003).Finishing the plastic 100 mm from the foundation wall is of great importance as the edge zone at the far end becomes free and this corresponds to about 10% of the entire ground surface.

Ground cover can, however, in the summer mean that moist summer air can no longer condense towards the ground and sink into it (Padt 2003). This gives about as high a moisture load in the crawl space as if the plastic foil was not there during the summer. In summary, a solution with only ground cover is not enough to eliminate the risk of mold growth.  

Markisolering som läggs över marken i kryputrymmet har också testats. Isolationen skyddar markens värmekapacitet, vilket innebär att den krypande marken kan anpassas snabbare till det nuvarande säsongsklimatet. Stiftelsen värms upp snabbare på våren, vilket resulterar i en lägre RF (Sandin 2010). Isolationen gör marken kallare under isoleringsskiktet, vilket också hjälper till att minska förångningen från marken (Padt 2003). Det som måste beaktas är att inte isolera marken för mycket eftersom det påverkar fundamentets djup. Att isolera marken är ett relativt enkelt sätt att minska fuktbelastningen i kryputrymmet.Resultaten från undersökningen visar att markisoleringen bör ha en liten värmekapacitet och hög värmebeständighet.

Ett tätare markskydd minskar den totala årliga risken för mögel i krypområdet men ökar risken för mögel under sommaren jämfört med en otäckt mark eller en mark som är täckt men öppen för diffusion. En diffusionsöppen marköverdrag som mineralull ger en högre årsrisk men en lägre maximal risk under sommaren.

Rensning av byggspill på marken anges också vara en viktig faktor som ibland glöms bort vid åtgärder av krypgrunder. I många krypgrunder förvaras också till exempel överblivet virke och Nilsson (2005) poängterar att krypgrunden inte är ett förvaringsutrymme.

Skydd av fuktkänsliga material på undersidan av persiennen genom ytterligare isolering av golvet för att öka temperaturen på undersidan av persiennen höjer temperaturen och sänker RF vid det känsliga materialet men minskar följaktligen värmeflödet till botten och kan förvärra situationen om det innehåller organiskt material (Padt 2003).  

Byte av material sker vanligtvis även vid mätningar av krypmarker eftersom det är nödvändigt att ta bort skadat eller förorenat material. Enbart materialersättning är inte tillräckligt för att skapa ett fuktsäkert kryputrymme.

Svampmedelbehandling av material kan göras för att förhindra mögeltillväxt. Det finns dock inga goda indikationer på hur den långsiktiga effekten av behandlingen fungerar.

För att mögelpåväxt inte ska kunna ske krävs en lösning för ventilerade krypgrunder som innebär att antingen en värmare eller avfuktare placeras i utrymmet (Padt 2003). Värmare eller avfuktare är bästa lösningen och dessa fungerar bäst tillsammans med en tätare marktäckning. Nilsson (2005) stödjer samma teori och skriver att det inte går att enbart med hjälp av marktäckning, värmeisolering och ventilation uppnå ett acceptabelt resultat i en uteluftsventilerad krypgrund under ett så kallat extremår.
Nilsson (2005) poängterar att litteraturstudier och simuleringar båda visar att en uteluftsventilerad krypgrund har svårt att uppnå acceptabla förhållanden under ett normalår men framför allt under ett år som är fuktigare än det normala. Sammanfattningen blir därför att konstruktionen ur fuktteknisk synpunkt ej är rekommenderad för nyproduktion.

Vid både nyproduktion och i befintliga krypgrunder skulle ett enkelt kontrollsystem installeras som mäter temperatur och relativ fuktighet så att fastighetsägaren kan kontakta en fuktspecialist om RF överstiger tex 75 %. Sandin (2010) menar att ett RF på omkring 90 % är rimligt på sommaren utan markfukten inräknad. Förekommer tillskott från tillexempel markfukt kan RF under stor del av året ligga på 100 %!

Lars Olsson vid forskningsinstitutet RISE förklarar kraven och tankesättet bakom att bygga krypgrunder idag (Olsson 2018). BBR 6:5 om fukt säger att ett material inte klarar mer än 75 % RF om det inte är bevisat att det klarar mer. Alltså måste RF i en konstruktion antingen hållas under 75 % eller så måste det väljas material som är prövade och bevisade att tåla mer än 75 % RF. Det som inte ska glömmas bort heller vid beräkningar och konstruktionslösningar är att marken ses som en del av konstruktionen i en krypgrund.

BBR 1:4 – Byggprodukter med bedömda egenskaper:
a) CE-märkta
b) Typgodkända och/eller certifierade enligt PBL
c) certifierade av certifieringsorgan
d) Tillverkning- och produktionskontroll där byggprodukten övervakas.
Men det är dock inte säkert att en byggprodukt enligt a, c, d uppfyller våra svenska krav, detta måste undersökas.
Det finns typgodkända krypgrunder enligt BBR och som automatiskt godkänns av byggnadsnämnder. Finns inte ett typgodkännande för grunden då krävs att en fuktsäkerhetsprojektering görs. Vägledning till detta finns i branschstandard ByggaF.

CAC Tips: Äger du ett hus med en krypgrund är det bra att regelbundet kontrollera din krypgrund 1-2 gånger om året, gärna varje sensommar/höst, augusti till september då detta är perioden som ger den högsta relativa fuktigheten i krypgrunden. Vi rekommenderar att en trådlös fuktighetsmätare monteras i grunden och som vid behov kompletteras med avfuktare eller värmekälla.
CAC Tips: Vill du genomföra en förbättring av krypgrunden, lämna inte hela utförandet åt entreprenören, utan ha en fristående fuktkonsult/byggingenjör som följer arbetet och som inte är kopplad till entreprenören.

Jansson, A. (2017). Byggnadsdelar och riskkonstruktioner, del 1. RISE: Okänt ort. https://docplayer.se/106990713-Byggnadsdelar-och-riskkonstruktioner-del-1-golvkonstruktioner-och-fukt-platta-pa-mark.html [2020-06-06]

Hemgren, P. & Wannfors, H. (2003). Husets ABC. Västerås: Ica Bokförlag.

Nilsson, C. (2005). Uteluftsventilerade krypgrunder. Bedömning av lämpliga åtgärder för ombyggnad och av lämpliga konstruktioner för nyproduktion. Stockholm: KTH.

Nilsson, L. & Harderup, L-E. (2003). SBUF-Projekt: Fuktdimensionering – Utveckling av krypgrunden. Lund: LTH & Skanska teknik AB.

Olsson, L. (2018). Fuktsäkerhetsprojektering av krypgrunder – tänk på det här. [Video]. Okänd ort: RISE. https://www.youtube.com/watch?v=7DlblG8YXzA [2020-06-04]

Padt, M. (2003). Fuktproblem i uteluftsventilerade krypgrunder – Tekniska åtgärder. Stockholm: KTH.

Sandin, K. 2010. Praktisk Byggnadsfysik. uppl. 1:1. Lund: Studentlitteratur

SVT (2008). Många hus fukt- och mögelskadade. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-hus-fukt-och-mogelskadade [2020-06-04]

Blom Westergren, E. (2017). Riskkonstruktionerna du behöver se upp med. https://www.byggahus.se/renovera/riskkonstruktionerna-du-behover-se [2020-06-04]

Här kommer snart fler spännande riskkonstruktioner...

Boka din besiktning med CAC idag för en tryggare husaffär

Fyll i formuläret nedan eller ring CAC för råd och bokning inför ditt husköp på 073 – 80 60 330 

Godkänd SBR-inspektör
(Obs: Tjänsten kommer att lanseras i november 2020). 

Säkert husavtal med noggrann SBR-inspektion

Gratis avbokning och ombokning upp till 48 timmar innan

Kundutlåtanden

Daniel Karlsson

Vi anlitar CAC och har varit nöjda med samarbetet. Vill ni ha en pålitlig och noggrann ingenjör kan jag rekommendera Carl på CAC”

Daniel Karlsson, teknisk förvaltare på Kungsleden AB

Kungsleden