CAC Kunskapsbank
Allt du behöver veta om riskkonstruktioner
CAC Kunskapsbank
Allt du behöver veta om riskkonstruktioner
Previous
Next

Välkommen till kunskapsbanken!

Här kan du läsa om de vanligaste riskkonstruktionerna och vad man bör tänka på.
Passa också på att ladda ner checklistan med frågor och punkter att undersöka på nästa husvisning!

Kunskapsbanken är under uppbyggnad och växer sig starkare och större för varje dag. Alla texter som finns här är unika och är en bred sammanställning av senaste kunskapsläget i såväl forskning som branschlitteratur. Hoppas du uppskattar informationen som finns här. Alla texter är skrivna av mig Calle och komplett källhänvisning finns efter varje ämne. 

Hittar du någon del som är svårt att förstå, texter som känns felaktiga eller har några frågor, tveka inte att kontakta mig. Kontakt.

Jag önskar dig en trevlig läsning!

/Calle

© CAC har upphovsrättsskydd på alla texter och inga återskapanden av texter är tillåten utan författarens medgivande. Plagiat kommer behandlas under den svenska Upphovsrättslagen (SFS 1960:729). Dokumentet arbetar sig nedifrån och upp genom huset, med start vid undergrunden och som avslutas vid takbeläggningen. Alla kommentarer inom hakparantes [kommentar] kommer från mig (Carl Andersson) och är förtydliganden och tolkningar av vad författarna i de angivna källorna menar, för att göra informationen lättare att ta till sig.

Innehållsförteckning Kunskapsbanken. Välj ämne:

Checklista för husvisning

Här finns en bra checklista att skriva ut och ta med på visningen. Checklistan tar upp saker som kan vara klokt att fråga mäklaren samt att kolla upp redan under visningen innan en budgivning eller köpprocess inleds.

Checklista för husvisning
Ladda gratis ner en checklista som du kan ta med på din nästa husvisning

Uteluftsventilerad krypgrund

Riskkonstruktion Krypgrund Husbesiktning Skåne

Ventilerad krypgrund liknar en torpargrund men är en modernare version med andra material och andra metoder (Nilsson 2005). Det som skiljer mellan krypgrund och torpargrund är att krypgrunden har mer värmeisolering i golvbjälklaget ner mot grunden och att det saknas en uppvärmningskälla i krypgrunden där torpargrunden värmdes upp av den lägre delen av murstocken (Olsson 2006). 

Efter att den ventilerade krypgrunden introducerats på 50-talet i Sverige kom den att bli en vanligt förekommande konstruktion under ett par decennier (Nilsson 2005). Relativt snart efter användningen av ventilerade krypgrunder inletts uppdagades att konstruktionen hade problem men ansågs då fortfarande vara ett bra alternativ till platta på mark. Många forskningsinsatser har under de sista decennierna lett till en utvecklad ventilerad krypgrund både byggtekniskt och fukttekniskt.

Den uteluftsventilerade grunden fungerar genom att uteluft tas in genom ventiler i grunden (Nilsson & Harderup 2003). Golvbjälklaget från huset är fullt isolerat vilket gör att mycket lite värme från bostaden kan ta sig ner i grunden vilket resulterat i att utrymmet under huset blir kallare.

Den ventilerade krypgrunden har ofta ett högt fukttillstånd med en risk för mögelpåväxt på organiskt material (Sandin 2010). Generellt gäller också att det alltid ska förutsättas vara 100% relativ fuktighet i marken. Fukttillskott i krypgrunden kan komma från flera källor men främst från mark, byggfukt och uteluft. Problemen som finns i krypgrunden är relaterade till att fukt- och temperaturförhållanden under delar av året innebär risk för att mögel kan uppstå och att marken i grunden har en värmetröghet (Olsson 2006). Marken är efter vintern kall och när fuktig vår- och sommarluft förs ner i grunden kyls luften ner och den relativa fuktigheten (RF) ökar med risk för mögelpåväxt. Mögel och gaser som mögel bildar är obehagliga och även eventuellt hälsoskadliga.Byggnaders naturliga tryckfördelning mellan grund och hus medför en risk att dofter och radon förs in i huset från krypgrunden.

Markfukt kommer från den öppna markytan i grunden genom avdunstning eller genom kapillärt stigande vatten genom grundmuren (Sandin 2010). Några enkla åtgärder för att minska fuktbelastningen från marken är att skydda grundmuren från fukt och att lägga ut en plastfolie på marken.

Byggfukt kommer att transporteras ut genom ventilerna efter uppförandet av byggnaden. I vissa fall kan en avfuktare krävas efter byggnationen.

Nederbörd måste förhindras från att ta sig ner i krypgrunden. Dränering ska finnas, marken ska luta ut från huset och en fungerande takavvattning är viktig. Ofta tränger nederbörd in i grunden när det blåser (Nilsson & Harderup 2003).

Luftfukt utifrån kan innebära stora problem med ventilerade krypgrunder (Sandin 2010). Under vintermånaderna kyls utrymmet under huset ned och marken blir kall. Marken har god värmekapacitet vilket innebär att den behåller kylan länge och tar tid på sig att bli varm när sommaren kommer. Under våren blir luften varmare och kan bära mer fukt. Krypgrundens ventiler tar in den fuktiga vårluften, som är varmare än krypgrunden, vilket leder till nedkylning av uteluften. En nedkyld luft kan bära mindre fukt och ett resultat av denna nedkylning är risk för att kondens fäller ut på undersidan av bjälklaget samt en stor risk för kondens på marken. Motsägelsefullt nog förvärras alltså problematiken av att öka ventilationen av grunden under dessa förutsättningar då detta leder till att mer fuktig luft leds in som kondenserar och fäller ut som vatten i grunden. På vintern är krypgrunden tvärt om varmare än uteluften för att marken värmts upp under sommaren. Uteluften på vintern är kall, vilket medför att den kan bära minde fukt och är torrare. Vinterperioden med vinterluft ger således ett gynnsamt förhållande för krypgrunden.

Utan andra fuktkällor medräknade räcker ånghalten i uteluften som ventileras in i grunden under sommaren för att uppnå kritiska fuktnivåer i krypgrunden (Nilsson 2005). Eventuellt tillkommande läckage av fuktig luft från bostaden och eventuell markfukt gör situationen i krypgrunden ännu värre. Oavsett om det bildas kondens i grunden så innebär den höga relativa luftfuktigheten (RF) att riskgränsen för när mikrobiell tillväxt kan inträffa är överskred.Mikrobiell tillväxt kräver ett RF på minst 70 %. Även bjälklag av betong och lättbetong kan påverkas i en krypgrund vid hög luftfuktighet då armering börjar korrodera vid ca 85 % RF. I lättbetong spränger de korroderade armeringsjärnen bort yttersta skiktet och korrosionen kan accelerera.

Utan eventuella fukttillskott från markfukt ligger luftens relativa fuktighet (RF) i krypgrunden på cirka 90 % under sommaren (Sandin 2010). Förekommer dessutom andra fukttillskott kommer den relativa fuktigheten i krypgrunden bli ännu högre och en relativ fuktighet på 100 % RF är inte ovanligt under delar av året i en krypgrund, varför den anses vara en riskkonstruktion skriver Sandin (2010), docent i byggteknik på LTH. Mikrobiell tillväxt som mögel sker vid 75-80 % RF och flera mögelarter har sina optimalatillväxt förhållanden runt 90-95 % RF (Olsson 2006).

Elak lukt kan uppstå i en krypgrund av olika anledningar men behöver inte alltid ge problem inomhus, men luftläckage från grunden in till bostaden finns alltid och den naturliga termiken och dess tryckskillnad som uppstår mellan grunden och huset gör att krypgrundsluften sugs in i bostaden (Nilsson 2005).

Skillnaderna i antal fall med problem i krypgrunden varierar över landet (SVT 2008). Ungefär vart tredje undersökt svenskt hus är uppfört på en krypgrund. En sammanställning av ca 2100 överlåtelsebesiktningar visar att uppåt 300 000 hus, mer än vartannat hus som har krypgrund kan ha fuktskador. Av de undersökta husen hade 55 % någon form av skada orsakad av fukt eller mögel. Värst drabbade i Sverige är västra- och södra delarna av landet. I södra Sverige innebär den kortare vintern en kortare uttorkningsperiod för krypgrunden och bland de hus som besiktigades hade 67 % fukt- eller mögelskador.

Riskperioden för krypgrunder är längre i södra Sverige (Nilsson & Harderup 2003). Jämförs som exempel ett hus i Sturup mot Bromma har huset i Skåne 1-2 månader längre period med hög fuktbelastning.

[Nedan presenteras ett par förslag på ändringar av krypgrunder som forskning tagit fram. Observera att åtgärderna inte passar alla förutsättningar. För åtgärder just för ditt hus kontakta en kompetent fuktfirma för lösningsförslag].

Under åren 1960- och 70-talet och framåt har en mängd lösningar och förslag till krypgrunden utvecklats. Problemen med röta i krypgrunder har i stort sett lösts medan problem med mögel och dofter i krypgrunder kvarstår enligt Padt (2003).

Uppföljning är viktigt för att veta om åtgärder som genomförts i grunden verkligen fungerar (Nilsson 2005). Nilsson poängterar att det är av vikt att en specialist är inblandad under tiden som åtgärderna utförs så att inte utförandet helt lämnas till en entreprenör. Entreprenören är sannolikt inte lika specialiserad inom fuktområdet och har troligen inte samma kunskaper om fuktmekanismer som en fuktspecialist har.

Tilluftsventilering skapar ett övertryck i krypgrunden kan bidra till att minska markens avdunstning (Padt 2003). Att mekaniskt ventilera en krypgrund kan dock skapa fler problem. Nackdelen är att luft som blåses in i grunden också kommer pressa luft in i bostaden och ta med sig de eventuella elaka dofter om krypgrunden inte är helt fri från föroreningar och mikrobiell påväxt.

Frånluftsventilering av en krypgrund skapar ett undertryck i grunden kan göra att luft och dofter inte tar sig in i bostaden. Att i en ny krypgrund medvetet välja att ventilera bort dofter och medvetet ta risken för mögel skulle strida mot Boverkets Byggregler som bland annat anger att hus ska uppföras så att skador, mikrobiell tillväxt och elak doft inte uppkommer (Olsson 2006). Tester har visat att undertryck i grunden är svårt att åstadkomma på grund av otätheter varför en stor fläkt skulle behövas som drar mycket energi (Padt 2003). Ett undertryck i grunden skulle också innebära att bostadens fuktiga inomhusluft kan sugas ner genom bjälklaget och ge ytterligare fukttillskott i grunden.

Frånluftsventilering som skapar undertryck i krypgrunden har nästan varit en standardrekommendation från Småskadehusnämnden, och har som bieffekt att ventileringen av grunden ökar. Ett enkelt system med frånluftsfläkt och jämt fördelade ventiler har visat sig fungera bättre än komplicerade kanalinstallationer.

För att kunna skapa undertryck med en liten fläkt med låg energiåtgång måste krypgrunden göras lufttät även mot marken (Olsson 2006).

Att installera variabel ventilation som anpassar flödet över årstiderna har visat ge viss effekt som minskar mögelrisken. Att minska ventilationen för dock med sig nackdelar också (Olsson 2006). Dels ger minskad ventilation mindre möjlighet att ventilera bort fukt, dofter och radon och dels bromsas uppvärmningen av grunden under vår och sommaren.

I grunder som självdragsventileras har bättre ventilering kunna uppnåtts genom att fler ventiler sätts in eller att ventiler helt enkelt rensats från skräp (Padt 2003). Simuleringar visar nämligen att för en krypgrund som uppvisar lågt ventilationsflöde kan en måttlig ökning av luftflödet minska mögelrisken. Det ska dock poängteras att undersökningen visade att genom enbart ökad ventilation är det inte möjligt att eliminera mögelrisken. Nilsson och Harderup (2003) skriver att ventilation av krypgrunder är en central del för att få fuktsäkra krypgrunder men att i dagens byggnorm, BKR, finns ingen hjälp för hur ventilation kan utformas, men att gamla byggnormer som tex Statens Byggnorm från 1980, SBN 80, går att få hjälp ifrån. Författarna ifrågasätter dock om dessa gamla råd gäller fullt ut idag.

Marktäckning som minskar avdunstningen från marken är en annan åtgärd. En väl utlagd plastfolie på marken minskar risken för mögel då den tar bort marken som fuktkälla. När folien läggs ut bör marken först rensas. Att lägga ut en folie på marken anses vara första åtgärden för en fuktdrabbad krypgrund enligt Nilsson och Harderup (2003). I äldre litteratur angavs att plastfolien skulle avslutas 5-10 cm från grundmuren för att kondensvatten på muren ska kunna rinna ner i marken och inte ut på plasten (Sandin 2010). Detta är dock felaktigt då en spalt mot marken längs med grundmuren väsentligt ökar den relativa fuktigheten i grunden. Plastfolien ska läggas med 500 mm överlapp (Nilsson & Harderup 2003). Att avsluta plasten 100 mm från grundmuren har storbetydelse då randzonen längst ut blir fri och detta motsvarar ca 10 % av hela markytan.

Marktäckning kan dock på sommaren innebära att fuktigt sommarluft inte längre kan kondensera mot markytan och sjunka ner i marken (Padt 2003). Detta ger ungefär lika hög fuktbelastning i krypgrunden som om plastfolien inte låg där sommartid. Sammanfattningsvis är en lösning med enbart marktäckning inte tillräckligt för att eliminera risken för mögelpåväxt.  

Markisolering som läggs över marken i krypgrunden har också prövats. Isoleringen avskärmar markens värmekapacitet vilket gör att krypgrunden snabbare klarar av att ställa om till rådande årstids klimat. Grunden värms på så sätt snabbare under våren vilket ger ett lägre RF (Sandin 2010) Isoleringen gör också marken kallare under isolerings lagret vilket också bidrar till att minska avdunstningen från marken (Padt 2003). Det som måste vägas in är att det inte isolera marken för mycket då detta påverkar grundläggningsdjupet [tjäle]. Isolering av marken är ett relativt lätt sätt att sänka fuktbelastningen i krypgrunden.  Resultat från en undersökning visar att markisoleringen ska ha liten värmekapacitet men stort värmemotstånd.

En tätare marktäckning (tex folie) minskar totalårsrisken för mögel i krypgrunden men ökar risken för mögel under sommaren jämfört med ej täckt mark eller mark som är täckt men diffusionsöppen. En diffusionsöppen marktäckning som mineralull ger en högre års risk men en lägre maxrisk under sommaren.

Rensning av byggspill på marken anges också vara en viktig faktor som ibland glöms bort vid åtgärder av krypgrunder. I många krypgrunder förvaras dessutom till exempel överblivet virke och Nilsson (2005) poängterar att krypgrunden inte är ett förvaringsutrymme.

Att skydda fuktkänsliga material på undersidan av blindbotten genom tilläggsisolering av bjälklaget för att öka temperaturen på undersidan av blindbotten höjer temperaturen och sänker RF vid det känsliga materialet men som konsekvens minskar värmeflödet ner i grunden och kan förvärra situationen i grunden om den innehåller organiskt material (Padt 2003). Elmroth, Harederup, Hedström, Samelsson & Svensson Tengberg (2005) skriver att en del av värmeisoleringen alltid bör placeras under trämaterial i blindbotten för att skydda träet i krypgrunden från fukten. Värmeisoleringen ska vara fukt- och mögelresistent. De anger också att bjälklaget bör byggas så lufttätt som möjligt för att skydda inomhus miljön i huset.  Isolering under blindbotten minskar RF mot denna men har negativ inverkan på övriga krypgrunden (Olsson 2006) [som blir kallare]. Utformning mellan grundmur och bjälklag är viktig att få till rätt. Lika så måste krypgrunden noggrant ses över så den är fri från organiskt skräp och att inte mögelkänsligt material förvaras där.

Utbyte av material sker vanligen också vid åtgärder av krypgrunder då det är nödvändigt att ta bort skadat eller kontaminerat material(Padt 2003). Enbart material utbyte är inte tillräckligt för att skapa en fuktsäker krypgrund.

Fungicidbehandling av material går att göra för att förhindra mögelpåväxt. Det finns dock inga bra indikationer på hur långtidseffekten av behandlingen fungerar (Padt 2003).

Uppvärmning av krypgrunder är en metod som används för att sänka den relativa fuktigheten i grunden (Olsson 2006). Det kan låta fel att värma upp en del som är utanför bostaden men undersökningar har visat att relativt små mängder energi kan ge stora förbättringar. Uppvärmning av grunden bör kompletteras med plastfolie på mark och helst mot grundmur för att bromsa avdunstning.

Avfuktare är en annan lösning, som precis som uppvärmning av grunden kallas för ”aktiva åtgärder” och för med sig en årlig driftskostnad (Olsson 2006). Avfuktaren kan kombineras med värmeisolering på mark och grundmur. Avfuktning av grunden bör kompletteras med plastfolie på mark och helst mot grundmur för att bromsa avdunstning.

För att mögelpåväxt inte ska kunna ske krävs en lösning för ventilerade krypgrunder som innebär att antingen en värmare eller avfuktare placeras i utrymmet (Padt 2003). Värmare eller avfuktare är bästa lösningen och dessa fungerar bäst tillsammans med en tätare marktäckning. Nilsson (2005) stödjer samma teori och skriver att det inte går att enbart med hjälp av marktäckning, värmeisolering och ventilation uppnå ett acceptabelt resultat i en uteluftsventilerad krypgrund under ett så kallat extremår. Elmroth et al. (2005) skriver att det är svårt att helt eliminera risken för mögel i uteluftsventilerade grunder med träbjälklag. De skriver att säkerhetsmarginalerna är små och det räcker med små fel i material och utföranden eller ovanligt klimat för att mögelangrepp ska starta.

Nilsson (2005) poängterar att litteraturstudier och simuleringar båda visar att en uteluftsventilerad krypgrund har svårt att uppnå acceptabla förhållanden under ett normalår men framför allt under ett år som är fuktigare än det normala. Sammanfattningen blir därför att konstruktionen ur fuktteknisk synpunkt ej är rekommenderad för nyproduktion.

Olsson (2006) sammanfattar åtgärder för krypgrunder i fyra delar:

  • 1) Utforma eller åtgärda krypgrunden så att klimatet i grunden inte gynnar mögelpåväxt genom att sänka RF till 75 %. Detta åstadkoms genom antingen sänka fukthalten eller höja temperaturen i grunden.
    2) Säkerställ vid åtgärd av skadad grund att det inte finns gammalt skadat material som kan avge dofter uppåt i huset. Byt ut skadat material.
    3) Skapa ett stadigt undertryck i grunden för att motverka att dofter och radon kan läcka uppåt i byggnaden.
    4) Se till att träsyllen inte ligger med fuktbelastning. En fuktig syll kan ges skonsammare miljö genom att isolera grunden utifrån eller värma syllen med en värmekabel. Alternativt kan syllen bytas till ett icke fuktkänsligt material.

Vid både nyproduktion och i befintliga krypgrunder skulle ett enkelt kontrollsystem installeras som mäter temperatur och relativ fuktighet så att fastighetsägaren kan kontakta en fuktspecialist om RF överstiger tex 75 % Nilsson (2005). Sandin (2010) menar att ett RF på omkring 90 % är troligt på sommaren, utan att räkna in markfukten. Förekommer tillskott från tillexempel markfukt kan RF under stor del av året ligga på 100 % i krypgrunden!

Lars Olsson vid forskningsinstitutet RISE förklarar kraven och tankesättet bakom att bygga krypgrunder idag (Olsson 2018). BBR 6:5 som handlar om fukt, säger att ett material inte klarar mer än 75 % RF om det inte är bevisat att det klarar mer. Alltså måste RF i en konstruktion (tex krypgrund) antingen hållas under 75 % eller så måste det väljas material som är prövade och bevisade att tåla mer än 75 % RF. Det som inte ska glömmas bort vid beräkningar och konstruktionslösningar är att marken ses som en del av konstruktionen i en krypgrund.

BBR 1:4, information om krav på byggprodukter med bedömda egenskaper:
a) CE-märkta
b) Typgodkända och/eller certifierade enligt PBL
c) Certifierade av certifieringsorgan
d) Tillverkning- och produktionskontroll där byggprodukten övervakas.

Dock ska det tilläggas att det inte är säkert att en byggprodukt enligt a, c, d uppfyller de svenska kraven, utan detta måste undersökas för varje produkt.

Det finns typgodkända krypgrunder enligt BBR och som automatiskt godkänns av byggnadsnämnder. Finns inte ett typgodkännande för grunden, då krävs att en fuktsäkerhetsprojektering görs. Vägledning till detta finns i branschstandard ByggaF, som handlar om fuktsäkert byggande.

CAC Tips: Äger du ett hus med en krypgrund är det bra att regelbundet kontrollera din krypgrund 1-2 gånger om året, gärna varje sensommar/höst, augusti till september då detta är perioden som ger den högsta relativa fuktigheten i krypgrunden. Vi rekommenderar att en trådlös fuktighetsmätare monteras i grunden och som vid behov kompletteras med avfuktare eller värmekälla.

CAC Tips: Vill du genomföra en förbättring av krypgrunden, lämna inte hela utförandet åt entreprenören, utan ha en fristående fuktkonsult/byggingenjör som följer arbetet och som inte är kopplad till entreprenören.

Jansson, A. (2017). Byggnadsdelar och riskkonstruktioner, del 1. RISE: Okänt ort. https://docplayer.se/106990713-Byggnadsdelar-och-riskkonstruktioner-del-1-golvkonstruktioner-och-fukt-platta-pa-mark.html [2020-06-06]

Hemgren, P. & Wannfors, H. (2003). Husets ABC. Västerås: Ica Bokförlag.

Nilsson, C. (2005). Uteluftsventilerade krypgrunder. Bedömning av lämpliga åtgärder för ombyggnad och av lämpliga konstruktioner för nyproduktion. Stockholm: KTH.

Nilsson, L. & Harderup, L-E. (2003). SBUF-Projekt: Fuktdimensionering – Utveckling av krypgrunden. Lund: LTH & Skanska teknik AB.

Olsson, L. (2018). Fuktsäkerhetsprojektering av krypgrunder – tänk på det här. [Video]. Okänd ort: RISE. https://www.youtube.com/watch?v=7DlblG8YXzA [2020-06-04]

Padt, M. (2003). Fuktproblem i uteluftsventilerade krypgrunder – Tekniska åtgärder. Stockholm: KTH.

Sandin, K. 2010. Praktisk Byggnadsfysik. uppl. 1:1. Lund: Studentlitteratur

SVT (2008). Många hus fukt- och mögelskadade. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-hus-fukt-och-mogelskadade [2020-06-04]

Blom Westergren, E. (2017). Riskkonstruktionerna du behöver se upp med. https://www.byggahus.se/renovera/riskkonstruktionerna-du-behover-se [2020-06-04]

Oventilerad krypgrund – om organiska material i grunden

Riskkonstruktion Oventilerad krypgrund Helsingborg

Oventilerad krypgrund innebär att den inte ventileras alls (Sandin 2010).  Krypgrunden måste göras helt tät och utförs med isolering på grundmurarna och marken. Den räknas som en ovanlig konstruktion men förekommer. En plastfolie under isoleringen är omdebatterad, fördelen med att inte ha en folie gör att eventuellt läckande vatten kan infiltrera ner i marken under isoleringen. Utan plastfolie ska det förutsättas 100 % RF under isoleringen och därför kan jämföras som identisk med platta på mark där den kapillärbrytande funktionen ersatts av kryprummet. 

Generellt gäller också att det alltid ska förutsättas vara 100% relativ fuktighet i marken. Desto mer isolering desto lägre blir RF i grunden, dock blir luftfuktigheten relativt hög. Organiskt material får inte användas i grunden! Erfarenheter av denna grund med betong eller linkande är goda.

Öppen krypgrund/plintgrund

Riskkonstruktion plintgrund öppen krypgrund Husbesiktning HelsingborgEn plintgrund används ofta i områden med kuperad terräng eller för icke permanenta boenden (Nilsson & Harderup 2003). Byggnaden placeras på plintar som är grundlagda under tjälfri nivå. Bjälklaget ska bestå av fuktbeständiga material och utrymmet bör vara minst 0,5 meter högt för att uppnå en fullgod ventilation. Plintgrunden bedöms som relativt säker mot fukt och mögel samt ger ett fullgott skydd mot radon. Eftersom en plintgrund är helt öppen blir klimatet under huset ungefär det samma som uteklimatet.

Det som gör plintgrunden till en riskkonstruktion är att utrymmet ibland byggs in med en gles skärm som minskar luftgenomströmningen (Westergren 2017). Markfukt, ansamlingar av vatten, otätheter i bjälklaget samt felaktiga materialval kan ge fuktskador. Marklutning måste vara korrekt och förhindra att vatten blir ståendes samt är det viktigt att se till att luften kan strömma fritt igenom utrymmet. Det är inte rekommenderat att använda utrymmet som förvaringsplats.

CAC Tips: Äger du ett hus med en öppen plintgrund är det bra att regelbundet kontrollera undersidan av blindbotten.

Platta på mark utan underliggande isolering/uppreglat golv

Riskkonstruktion Oisolerad platta på mark överlåtelsebesiktning Helsingborg

Betongplattor ska ha isolerings lagret under sig eftersom det gör att plattan håller sig varm och där med torr (Westergren 2017). Betongplattor som isoleras ovanifrån eller inte isoleras alls blir en kall platta som kan bli fuktig.

Grundläggningsprincipen platta på mark kom från USA till Sverige i slutet på 40-talet (Hedlund & Blom 2014). I USA byggdes platta på mark med stränga fuktkrav och med värmeslingor i betongen. I Sverige utvecklades en svensk modell för svenska förhållanden vilket oftast var utan värmeslingor. Tidiga erfarenheter av värmeslingor hade varit att de orsakade fuktproblem, varför de valdes bort och det ansågs att kravet på fuktskydd gick att sänka. 

Utvecklingen av platta på mark i Sverige ledde till många olika utformningar men gemensamt hade de flesta ett dåligt fuktskydd (Hedlund & Blom 2014). Mycket av problematiken berodde på bristande forskning, dåtidens byggnormer samt att Sverige valde att avvika från konstruktionsprincipen som med bättre fuktskydd som USA använde i sina plattor, då det ansågs ur fuktsynpunkt att Sverige skulle ha ett gynnsammare klimat.

I huvudsak placerades isoleringen över plattan i konstruktionerna som uppfördes (Sandin 2010). Det var vanligt att golvet gjöts direkt mot marken utan någon luftspalt, plintar eller grundmurar (Hemgren & Wannfors 2003). Många hus med denna konstruktion har sedan drabbats av fuktproblem som lett till mögel och dålig lukt. Från 60-talet till 80-talet inträffade ett stort antal fuktskador och speciellt känslig var plattor som försågs med överliggande isolering i uppreglade golv (Sandin 2010). Huvudorsaken till mögel och fuktproblemen i den oisolerade plattan på mark berodde på uppstigande markfukt i ångform.  På 90-talet började branschen uppdaga vad som gjordes fel och började förstå allvaret i vad som bör vägas in (Hemgren & Wannfors 2003):

·       bygg på lämplig mark
·       fungerande dränering
·       väl dränerande och kapillärbrytande lager, minst 150 mm under plattan
·       värmeisolera betongplattan underifrån, minst 200 mm helst 300 mm isolering
·       om möjligt använd inte täta golvskikt ovan på plattan.
 
Vidare är det viktigt att kantbalken på plattan isoleras på ett korrekt sätt för att undvika en kraftig köldbrygga.

 

Tecken på att det kan finnas fuktproblem i en platta på mark: 

·       Unken, sur eller elak doft allmänt i huset eller under möbler och inredning med sluten sockel.
·       Röta och/eller mögel i trösklar och socklar.
·       Kondensbildning på betongplattan under sommaren.
·       Golvmattor som släpper och bubblar.
·       Förändringar i färgen längst ned på väggar. Även mögelpåväxt direkt på väggen längst ned kan förekomma. Färg och puts som flagnar av.
·       Trägolv som reser sig eller i värsta fall flyttar väggar i huset när golvet sväller.
·       Golv upplev som svampiga och med dålig bärighet.
 
Orsakerna till fuktproblemen kan vara många, där ibland otillräcklig dränering, mark som lutar mot huset, byggfukt som inte hunnit torka ut, fuktvandring genom plattan från marken pga dåliga kapillärbrytande skikt, trä som ligger i direkt kontakt mot betongen, lokala temperatursänkningar vid köldbryggor som höjer fukthalten eller otillräcklig ventilation av huset.

 

Platta på mark är en konstruktion som är helt eller delvis konstant ansatt av en fuktig miljö (Hedlund & Blom 2014). Under plattan placeras [idag] ett kapillärbrytande skikt av grovkornigt material för att förhindra att vatten kan kapillärt sugas eller stiga upp i plattan. Dock ska det nämnas att det inte bara är genom kapillärsugning som plattan kan bli fuktutsatt, även fukt som avges från marken i ångform påverkar plattan.  Marken är varm och fuktigt under en uppvärmd byggnad och håller en relativ fuktighet på 100 %. Ånghalten inomhus är i många fall lägre än ånghalten under plattan, vilket gör att ånga från marken diffunderar [strävar, vandrar] mot den torra inomhusluften. 

Det har förekommit att en plastfolie lagts under gjutningen
men sannolikheten att en sådan folie går sönder under gjutningen av plattan
bedöms vara stor (Hedlund & Blom 2014). Lika så ökar torktiden av plattan
då den inte kan torka ut nedåt. Det finns också fall där vatten från sidan av
grunden runnit in ovanpå plasten och på så vis belastar plattan med fukt
underifrån.

Riskkonstruktion Uppreglat golv Skåne
Riskkonstruktion Uppreglat golv Skåne

Från 50-talet och framåt var det vanligt att platta på mark
kompletterades med ett uppreglat golv ovanpå betongen (Hedlund & Blom 2014).
Uppreglade isolerade golv visade sig skapa fuktproblem och på 60-talet saknades
ofta en ångspärr (plastfolie) över plattan, under det uppreglade golvet.

Om ett uppreglat golv byggs på betongplattan kommer plattans
överkant mot det uppreglade golvet hålla ungefär samma temperatur som marken
under plattan (Sandin 2010). Om ångspärr saknas mot betongen och det läggs på en
tät plastmatta över bjälklaget kommer ånghalten vara i jämvikt i konstruktionen,
från marken, genom plattan och till underkanten av isoleringen, dvs 100 % RF.
Reglarna i golvet kommer orsaka lokala köldbryggor som värmer plattan och
sänker RF till omkring 90 % på plattan där reglarna går ner till sina
stödpunkter. Eftersom trä kan mögla redan vid RF på ca 75 % är det uppenbart
att konstruktionen är riskfylld. Dessutom gjöts ibland så kallade spikreglar
in i betongen som kan förvärra konstruktionen ytterligare. För att ett
uppreglat golv ska ha en rimlig chans att klara sig från skador krävs en
kraftig plastfolie läggs ovanpå betongplattan och måste även gå under alla
mellanväggar och annat som har kontakt med betongen. Det ställs också krav på
att plattan städas noggrant före plasten läggs ut då kvarglömda organiska material
kan börja mögla under plasten och orsaka doftproblem. 

RISE, Research Institutes of Sweden, visar två uträkningar på hur mycket fukthalten kommer skilja i ovankant av betongen hos en oisolerad platta (Jansson 2017). En oisolerad platta utan plastmatta mot betongen håller ca 40 % RF i ytan medan en oisolerad betongplatta med en tät plastmatta ovanpå håller mellan 94-98 % RF direkt under plastmattan. 

Även uppreglade golv och flytande golv med täta plastmattor överst visade höga fukthalter i hela konstruktionen. Sammanfattningsvis redovisar RISE att fuktproblem uppstår vid applicering av täta skikt över plattan, att de flesta skadefall beror av fukt i ångfas och att det är viktigt att torka ut byggfukten till under en kritisk nivå (85-90% RF) före golvbeläggningar läggs in. 

I den yttre zonen av golvet, mot ytterväggarna, blir plattan kallare om vintern och finns otätheter mellan golv och yttervägg då kan vattenånga som tränger ut i konstruktionen från inomhusluften kondensera mot plastfolien och fukta upp reglarna (Sandin 2010). En ordentlig kantisolering av plattan motverkar detta. 

RISE poängterar att golvvärme inte alltid skapar den torra platta som föreställs. Vid golvvärme i hus med dåligt isolerad platta bildas en stor värmekudde (värmemagasin) under husgrunden vintertid när golvvärmen värmer huset (Jansson 2017). Senare på sommaren när golvvärmen är avstängd finns det en risk att markens värmemagasin istället trycker fukt upp i plattan när värmemagasinet strävar efter utjämning genom att gå tillbaka mot den nu kallare plattan med avslagen golvvärme. RISE poängterar också vikten av att lägga en plastfolie under trägolv då golvvärmen vid användning torkar ut plattan, och frigör fukt som börjar vandra uppåt ytan mot golvbeläggningen som då kan skadas på grund av golvvärmens orsakade fuktvandring.

Uppreglade golv är i hög grad beroende av en fungerande ångspärr mot betongen och därför anses det idag att konstruktioner med uppreglade golv är en riskkonstruktion (Hedlund & Blom 2014). En undersökning utförd av Boverket visar fuktskador som uppstått i konstruktionen platta på mark domineras av mellanliggande värmeisolering i uppreglade golv.

Efter alla problem med överliggande isolering av platta på mark övergick branschen till att lägga isoleringen under plattan och limma en plastmatta direkt på betongen, dock fick denna konstruktionsprincip problem genom att plastmattorna släppte och limmet skapade doftproblem (Sandin 2010). Orsaken till detta problem var inte konstruktionen i sig, utan att byggfukten inte torkades ut tillräckligt.

Platta på mark med underliggande isolering anses idag vara en helt säker konstruktion. Skillnaden mellan under- och överliggande isolering hos betongplattor på mark är alltså hur fuktmekaniken fungerar. Sett från perspektivet om värmetransport är det ingen större skillnad vart isoleringen ligger.

Jansson, A. (2017). Byggnadsdelar och riskkonstruktioner, del 1. RISE: Okänt ort. https://docplayer.se/106990713-Byggnadsdelar-och-riskkonstruktioner-del-1-golvkonstruktioner-och-fukt-platta-pa-mark.html [2020-06-06]

Hedlund, D. & Blom, L. (2014). Tilläggsisolering och fuktproblem i grundkonstruktionen platta på mark. Gävle: Högskolan i Gävle.

Hemgren, P. & Wannfors, H. (2003). Husets ABC. Västerås: Ica Bokförlag.

Sandin, K. 2010. Praktisk Byggnadsfysik. uppl. 1:1. Lund: Studentlitteratur

SVT (2008). Många hus fukt- och mögelskadade. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-hus-fukt-och-mogelskadade [2020-06-04]

Blom Westergren, E. (2017). Riskkonstruktionerna du behöver se upp med. https://www.byggahus.se/renovera/riskkonstruktionerna-du-behover-se [2020-06-04]

Här kommer snart fler spännande riskkonstruktioner...

Boka din besiktning med CAC idag för en tryggare husaffär

Fyll i formuläret nedan eller ring CAC för råd och bokning inför ditt husköp på 073 – 80 60 330 

Godkänd SBR-besiktningsman
Tjänsten kommer att lanseras i december2020.

Tryggt husköp med noggrann SBR-besiktning

Gratis avbokning och ombokning upp till 48 timmar innan

Tveka inte att kontakta mig om
du har några frågor eller vill boka din
nästa överlåtelsebesiktning.

Jag finns här för din skull genom att 
hjälpa dig att göra ett tryggt husköp
och ger dig  gärna goda råd.

Varma hälsningar
Calle

073 – 80 60 330